Frakturregistret – syfte och funktionssätt

2022-06-27

Varför skapades Frakturregistret?
Frakturregistret startades 2011 och där finns möjlighet att registrera frakturer och frakturbehandling. Vi vill bidra nationellt och även internationellt till att öka kunskapen om behandlingsresultat efter fraktur. Under åren från 2016 har det publicerats närmare 50 vetenskapliga publikationer med frakturregisterdata. Detta ger ett värdefullt bidrag när vi vill höja kvaliteten av frakturvården. Våra insamlade data får betydelse även internationellt då det i världen fortfarande inte finns något annat fungerande frakturregister.

Hur ser anslutningsgrad och täckningsgrad ut efter 10 år?
Frakturvården är omfattande och därför extra viktig att studera. För närvarande registreras en ny fraktur var femte minut vilket gör att datamängden ökar med över 100 000 nya frakturer årligen. Under 2022 passeras 700 000 registrerade frakturer. Från 2021 har samtliga ortopedkliniker som behandlar frakturer åtagit sig att registrera i Frakturregistret så anslutningsgraden (coverage) är 100% även om några få mindre kliniker har haft svårt att ännu leva upp till sitt åtagande med kontinuerlig registrering. Täckningsgraden (completeness) redovisas fortlöpande årsvis under fliken Om registret/Täckningsgradsanalys. Där redovisas hur många frakturer som registreras av de möjliga och dessa siffror stiger för varje år och når för t ex höftfrakturer hos många kliniker över 90%.

Vem registrerar alla dessa frakturer?
I motsats till i flertalet nationella kvalitetsregister så är det den behandlade läkare själv som gör registreringen, oftast i den akuta situationen på akutmottagningen och/eller efter en utförd frakturoperation. En registrering tar några få minuter och görs helt digitalt på registrets webbsida till vilken man kan länkas från den elektroniska journalen. Registerlösningen är enkelt uppbyggd med ett fåtal uppgifter att registrera. Det är en av anledningarna till att det faktiskt går att göra detta i en ofta stressig vardag på akutmottagningen. I ett halvdussin publicerade artiklar har vi också kunnat visa att klassifikationen av frakturtyper fungerar bra, även då den utförs av relativt ovana yngre läkare på akutmottagningen. En korrekt klassificerad fraktur utgör grunden för de slutsatser som senare kan dras så att vi verkligen jämför äpplen med äpplen och inte med någon annan frukt.

Vilka är de viktigaste uppgifterna som samlas in?
Det samlas data om hur och när frakturen uppkom och vilken typ av fraktur vi kan se på röntgenbilderna. Därefter dokumenteras om frakturen behandlas utan kirurgi med till exempel gips eller om den opereras och i så fall hur. Till dessa uppgifter fogas patientens egna uppgifter. Patienten tillfrågas om sin funktion veckan före skadan och om man då svarar får man även efter ett år besvara samma frågor. Vi använder oss av välbeprövade enkäter som speglar allmän hälsa och funktion i rörelseapparaten. På så vis kan vi se hur pass väl återställd patienten blir ett år efter sin fraktur. Ett andra viktigt uppföljningsmått är om patienten har behövt opereras mer än en gång, utan att detta ingick i den ursprungliga planen. En ytterligare operation (reoperation) är ett tecken på en komplikation till behandlingen och är ofta kopplat till ett sämre utfall. I Frakturregistret noteras även mortalitetsdata med dödsdatum som i realtid inhämtas från Folkbokföringen.

Vad ska alla uppgifter om frakturerna användas till?
Målsättningen är att registret ska bidra med information så att bästa möjliga behandling kan väljas för den enskilde patienten. Varje klinik kan använda sina resultat för jämförelser med andra kliniker och med riksgenomsnittet. Där man kan identifiera ett problem och det finns sedan möjlighet att genomföra en förbättring genom ändrade behandlingsrutiner.

På vilket sätt kan Frakturregistret bidra till behandlingen av benskörhet?
En stor andel av alla frakturer som sker i Sverige beror på att patienten har benskörhet. Dessa så kallade osteoporosrelaterade frakturer eller fragilitetsfrakturer drabbar som bekant främst medelålders och äldre kvinnor. Det finns en strävan världen över till en bättre så kallad sekundärprevention för de patienter som haft en osteoporosrelaterad fraktur. Det innebär att man vill komma i kontakt med de patienter som nyligen haft en sådan fraktur. Dessa bör erbjudas en utredning med bland annat bentäthetsmätning och därefter eventuellt få behandling. Syftet är att undvika att patienten får fler frakturer längre fram i livet. Genom Frakturregistret kan man enkelt söka fram de individer som bör erbjudas denna utredning och behandling. Tidigare har det varit mycket svårt att identifiera och nå dessa patienter, men här kan registret komma till omedelbar stor praktisk nytta.

Varför visas på Frakturregistrets webbsida inklusionstakten i flera pågående studier?
Frakturregistrets plattform har visat sig väl lämpat för att använda till randomisering och inklusion av patienter med fraktur till randomiserad studier. En hög andel av landets ortopedkliniker samarbetar i dessa projekt och det pågår f n fyra sådana registerbaserade randomiserade studier (Hipsther, Duality, SunBurst och Daicy). Tre av dessa rör höftfrakturbehandling och en rör kotfrakturbehandling. Samtliga studier har anslag från Vetenskapsrådet.